Vinöylklubben åker på skivmässa!

För ett par månader sedan startade jag Vinöylklubben med ett gäng kompisar på Facebook. Det är en grupp för oss som gillar öl, vin och vinyl. Alla som har en vinylskiva där hemma får vara med, eller som har jäkligt bra musiksmak och är snäll. Än så länge är vi nog 15 medlemmar, alla bosatta kring Surte och Bohus. Ännu har vi inte haft vårat första invigningsklubbmöte (serious shit), men jag hoppas att det blir någon gång i december. Det hade varit gemytligt! 
 
 
Men! En gång hade vi ett liiiiitet gruppmöte.
I oktober var det skivmässa i Klubbhusets Sporthall i Göteborg (ligger sisådär några hundra meter från Centralstationen). Vi var några från vår Vinöylgruppen som åkte in till stan för att kolla in mässan (och bli tyyysentals kronor fattigare på kuppen). Det fanns så mycket fint och jag önskade att jag var några miljoner kronor rikaer inför den här mässan.
 
 
Så mycket skivor - och så mycket vinylnördar. Det var intressant att bara lyssna och betrakta de andra som stod och bläddrade i vinylbackarna. Folk som stod och "tävlade" om vem som hade den bästa skivsamlingen, den bästa utgåvan av det och det albumet, gjort bästa kapen och så vidare. Hela tiden skulle de överträffa varandra i sitt snack. Håhå.
Vårat gäng från Vinöylklubben delade ganska snabbt på sig när vi väl kom in i lokalen, så vi gick inte direkt i någon tight grupp och väntade på varandra, oh nej - då hade det tagit alldeles för lång tid. 
 
 
Det är först på senare tid som jag börjat tycka det är skoj att samla vinyl igen. När jag bodde hemma hos mamma i Sollebrunn så var det ju en självklarthet att spela vinyl, hon hade ju världens bästa samling. Men när jag flyttade hemifrån så hade jag juh inga. Buhu. Saknade det väldigt mycket. 
Sen, en dag kom en utav mina bästa kömpisar och knackade på, och bah gav mig en av hans vinylspelare. Kan inte tacka honom nog för det, men det är tack vare att jag fick en så bra spelare som det blev kul att börja samla igen. 
Många utav de skivorna jag har i mina backar där hemma har jag fått av mamma. Antingen har hon inte viljat ha dem eller så har hon flera stycken av samma skiva. Världens bästa mamma, inte bara för att hon har delat med sig av sina skivor utan också för att hon har lärt oss så mycket om så bra musik.  
 
 
Jag hade några skivor in mind som jag verkligen ville hitta, men så snart som jag börjat bläddra i backarna så hittade jag ju flera andra skivor som jag också ville ha. Fick försöka hålla mig för att min spendera för mycket. Svårt. Sen är jag en sån som vill fynda, det är ju halva grejen. Hittade ju t ex Led Zeppelin lV fem gånger om för fem helt olika priser. Var bergsäker på att jag ville ha den, men plockade liksom inte första bästa jag hittade. Är inte en sån som är noga med typ en första press från Japan eller vad det nu kan vara. Är det den riktiga skivan med rätt omslag och booklet, utan repor eller skavanker och innehåller allt som ska ingå så tar jag den. Hopp!
 
 
Och här är mina bodyguards och mina påsbärare!
Näej, det är det inte - men det är tre utav medlemmarna i Vinöylkulbben. Från vänster: Janne, Jerry och Ib.  Ib var jättenöjd med sina TOOL-plattor, Jerry köpte mysmusik med Simon & Garfunkel och farligheter av Ajrån Mäjden. Janne köpte sina två första skivor någonsin. Stolt över honom.
 
 
Vi vågade inte stanna för länge på mässan med risk för att köpa alldeles för mycket skivor, håhå. Men trots att vi inte var där så länge så kände både jag och Janne oss helt kaputt efteråt. Så trötta! 
Men se så fina saker vi fick med oss hem. Janne får stå för Rainbow och Iron Maiden, medan jag plockade på mig några riktiga klassiker som jag pinsamt nog inte haft i samligen tidigare (det är bara mamma och min syster Louise som haft dem - men nu är det min tur, mina alldeles egna!).

Så, detta plockade jag på mig:
Led Zeppelin - Led Zeppelin lV - ett absolut måste i samlingen. Mina favoritlåtar på plattan är When the Levee Breaks och Stairway to Heaven (den vart uttjatad ett tag tyckte jag, men nu när det gått såpass lång tid sedan jag faktiskt lyssnade på den sådär intensivt - så nu har den fått nytt liv igen. Fantastisk!)
The Doors - Waiting For the Sun - ett utav de finaste skivomslagen tycker jag. Hade ingen platta med The Doors tidigare, bara på CD men det är juh inte alls samma sak. Innehållet är fantastiskt fint det med. Bästa låtarna: The Unknown Soldier och Summer's Almost Gone
Pink Floyd - Dark Side of the Moon -
behöver lah inte säga så mycket mer om detta fantastiska konstverk mer än att det är varje människas skyldighet att ha den i sin samling för det är den bästa skivan som någonsin gjorts och så kommer det alltid vara för evigt and evvah. Bäta låtarna: Allihopa. Allt. Ja. Everyhopa!
Quicksilver Messenger Service - Happy Trails - bästa liveplattan om man svängig blues från det sena 60-talet. Alla låtar heter typ något med love, och det är ju fint. Bra bakgrundsplatta på hemmafesten eller om vill ha det lite svängigare när man lagar mat (det är oftast så jag brukar tänka när jag köper skivor. Att NÄR ska jag lyssna på dem, de måste ha sin speciella stund i vardagen, liksom. Ehe, heh...). Mina favoriter på plattan är inledningsspåret Who Do You Love (part 1)  och Mona. 

Så, det var den lilla skivtrippen! Hoppas snart på en till, och hoppas på att Vinöylklubben snart kan sammastråla och styra upp ett klubbmöte där vi inviger och firar vår nördiga grupp. 

Tack för att ni läste! 
 
Musik, konsert och festival, Tips | Göteborg, Mina vänner, Musik, Tips, Vinylskivor | | Kommentera |

Välkommen till min nya blogg!

Sedär jah! Nu är vi här. Från blogspot.com till blogg.se. Inte för att ni läsare kommer att märka någon större skillnad på innehållet ändå kanske, men lite extra funktioner har tillkommit och layouten är anourlunda jämfört med tidigare. Och det är juh skoj, tycker jag! Jag tror jag kommer trivas här. 
 
Majoriteten av er som läser här känner mig säkerligen sedan tidigare, men till er som har klickat in er på min blogg för allra första gången så vinkar jag lite febrilt extra till er och säger "HÄJ HÄJ!"
Josefine heter jag, är 25 år och kommer från volvoraggarnas mecka, Sollebrunn. Born and raised there, men flyttade 2014 till Surte, ett brukssamhälle i Ale Kommun som ligger några minuter strax utanför Göteborg. Här trivs jag bra, bättre än bra till och med. Här har jag en liten orange etta på 38 kvm, en finlandssvensk trummis som jag är väldigt kär i och en salig kompott av bästa vänner. 
 
Frilansar som fotograf och plåtar bland annat bröllop, pressbilder till band och artister samt designar skivomslag. Är även quizmaster och DJ på både pubar, klubbar och firmafester. Mycket skoj, mycket skoj. 
Gammal musik, vegetariskt käk och fotografering är mina största intressen, vilket även kommer bli det som jag mestadels  kommer att skriva om här på min blogg. Även om hur det är att frilansa, olika uppdrag jag tar mig an, vardagen i Surte och hur man försöker vara positiv som fan (för då går allting bra) när det känns piss och skit. 
 
Har bloggat väldigt länge, men då ganska sporadiskt. Trots det så tänker jag varje dag på att jag skulle villja blogga mer regelbundet- men det handlar bara om att få tiden och prioritera det. Och, det vill jag få in nu. Ta mig tid till det. För jag mår väldigt bra av att skriva och dokumentera mina dagar. Och så är jag en sån himla nostalgisk person av mig som tycker om att se tillbaka på hur det var och vad man gjorde för några månader eller år sedan.
Så nu vill jag komma igång med det på allvar - och så ska det bli. Vi får se exakt vilken form bloggen tar, men jag tror det kommer växa fram ju mer jag skriver.
Tack för att ni vill läsa! 
Allmänt | | En kommentar |
Upp