Josefine "JoJomen" Larsson

Vi åkte till Spanien, del 1
Nu var det ett tag sedan som vi åkte till Spanien tillsammans, Palle och jag.
Men vilken fin resa det var. En utav de bästa veckorna i mitt liv faktiskt. Känslan att bara kunna säga det. Mäktigt ändå. 
Jag har inte visat några bilder från resan. Faktum är att jag tog inte så mycket bilder överlag, trots att det var så vackert. Istället gjorde jag sånt som man gör när man är på semester.
Beställer in cervezas för sisådär trettio spänn på varje strandbar man går förbi.
Promenerar så mycket att fötterna får fyrtioelva blåsor och svullnar upp till den dubbla storleken.
Tittar på konstig mat i mataffärer.
Läser pocketböcker. 
Byter till en jätteskev diet bestående av oliver, chips och öl.
Lyssnar på Håkan Hellström och gråter för att allt är så vackert. 

Då är det semester. Min första riktiga utomlandssemester dessutom. 
 
 
Några bilder tog jag, tänkte att jag skulle visa dem.

Vi åkte på en torsdag. Tidigt tidigt på morgonen fick vi skjuts av Palles bror in till Landvetter. Jag var som ett barn innan julafton den natten och hade svårt att sova. Gick upp någonstans kring 04:30 och drack kaffe, packade om väskan en sista gång och gjorde ostsmörgåsar vi kunde ha med på flyget ifall vi skulle bli hungriga. Allmänt känt att det kostar röva-mö att köpa frulle på flygplatsen. 
 
Resan från Göteborg till Torrevieja tog ungefär tre timmar. Vet inte hur många gånger jag sa "Men gud...!" när vi tittade ut genom det lilla flygplatsfönstret, förmodligen fler gånger än Frodo säger "Oh Sam..." i Sagan om Ringen-trilogin. 
 
 
Det var varmt, runt 30-grader. Ganska snart bytte vi om från tighta jeans och hoodtröja till shorts och t-shirt inne på flyplatsens toaletter. Vi tog en buss ifrån och åkte in mot stan, en resa på sisådär 30-40 minuter. Väl där upptäckte vi att ingen av oss hade något internet på våra telefoner, så det var omöjligt att försöka få fram någon slags GPS och ta reda på vart vi skulle. 

Vi satte oss på närmsta café och tog varsin kaffe. En spanjorsk tant vid bordet intill ville så gärna prata med oss, och vi försökte vänligt förklara att vi inte kunde språket. Hon var så söt, även fast hon nog förstod att vi inte förstod henne så fortsatte hon prata och var glad. Ville ju bara krama om henne.

 
Vi försökte köpa en karta någonstans men lyckades inte hitta någon. Istället letade vi upp närmsta busshållplats som kunde ta oss till den hållplatsen som Palles storebror hade berättat för oss var närmast den lägenheten vi skulle bo i. Det var så skönt att dela på en lägenhet på det här viset; Palles storebrors familj åkte ned en vecka innan oss, och nu när vi kom ned fick vi två dagar tillsammans med dem, för att sedan få några dagar för oss själva. I slutet av vår vecka skulle vi i sin tur lämna över till Palles lillebror och hans flickvän. Käned mig så trygg med hela gänget. <3 

För övrigt känns den här bilden så spansk på något vis. Jag står som en typical turist som utstrålar "snubben trodde han va cool för han hade...pilotbrillor"-aura, och den här spanska mor och dottern. Jag vet inte, jag tycker om den på något vis bara. Palle tog den.
 
 
Kände som vi åkte buss i evigheters evigheter. En barsk busschaufför sa något i still med "La mata!" och vinkade ut oss ur bussen, som om vi var några jobbiga turister som hade svårt med både myntväxlande och språket. 
Vi tittade lite frågande på varandra när vi hade hoppat av. "Vart ska vi nu ta vägen?" 
Tid fanns inte, men en gassande sol och törst att släcka. Vi fortsatte leta efter en karta och promenerade fram och tillbaka längs olika gator utan resultatet. Tillslut hittade vi en strandbar som hade internet. Vi slogs oss ned och beställde flaskvatten och varsin öl. Fick för första gången på resan beställa "Dos cervezas, por favor!" och kände mig oehört spansk för en millesekund. 

Uppkoppling till telefonen kom tillbaka. Skrev till mamma på andra sidan jordklotet (inte riktigt, men det kändes coolt att skriva) och berättade hur resan hade gått. Allt är bra, jag mår bra, alla mår bra, det är varmt, det är fint, vi är glada, jag älskar dig, hej. <3 

Gjorde en printscreen på Google Maps över en karta som visade vart vi var och vart vi skulle. När cervezan och vattnet var uppdrucket fortsatte vi pronmenaden mot våran lägenhet, i gassande solsken med våra resväsväskor rullande efter oss. Knäppte upp knapp efter knapp på min skjorta och torkade svetten med ovansidan av handen. 
 
 

Efter förmodligen mitt livs svettigaste promenad (i alla fall som det kändes som) så var vi tillslut framme vid vår lägenhet. Vi mötte upp Palles storebror med familj och tog oss ett välbehövt dopp i poolen tillsammans med gänget. Aldrig förr har det varit så skönt att bada. Kändes overkligt att se sig omkring och se palmer och solblekta tegelpannorna på de vita husen med kringelikrokiga fönster och utbyggnader som inte liknade någonting där hemma i Sverige. Höra annat språk. Känna andra dofter...allt var annat - och det var så skönt. 
 
 
Havsutsikt från våra två (!) uteplatser. Eller, tre egentligen - fast den ena var på baksidan om lägenheten och hade utsikt mot mataffären. Inte helt fel det heller, bortsett från att det alltid var stekhett på den sidan. 
Vattnet ja, herrejösses. Aldrig sett så blått och vackert hav. Var ju rätt golvad av allting då det här var min första riktiga utomlandssemester. Tänk att det finns en sån här värld, en sån värld som man bara ser på vykort och Pinterest. Herregöud. 
 
 
Sista kvällen för Palles storebror och hans familj. Vi dukade upp lite allt i allo av vad vi hittade i mataffären. Mozarella- och tomatsallad, baguetter, potatiskakor i olika smaker, tzatsiki, pizza, bacon, sallad med spenat, fetaost, nötter och annat gött, kex, ost, vin...aah. En jädrar i mig avslut på deras tripp, och början på min och Palles vecka. All in. 
 
 
Och någonstans här tänker jag att det första inlägget om våran resa tar slut. Det är en del bilder jag vill visa, men inte att ni ska tappa lusten under läsandets gång. 
Lämnar med en cliffhänger - vart är vi påväg? med en posande mig själv surplandes fanta utanför en supermarket någonstans i utkanten av centrum. Det var en lång dag, med solsting, svullna fötter och vätskefyllda blåsor på kroppen. Oh aj aj aj aj buff.. Men, mer om det i nästa inlägg.